Emma♡

Just nu känner jag mig bara helt tom i huvudet.
Har ventilerat hela dagen med allt och alla men ändå känns det som att man fortfarande står där ute i kylan och vet knappt vad som har hänt.
Jag är fortfarande helt skakis i kroppen och det känns som jag fryser fast jag sitter här med massa kläder. Min plan är att försöka gå och sova, men jag är lite rädd för det, är rädd för vilka tankar och bilder som ska komma upp när jag börjar blunda.
Allt är så overkligt och märkligt. Tankarn cirkluerar och virvlar runder i huvudet, det känns som ett ihoptrasslat garnnystan just nu.
Det man mest tänker på är; Vad kunde man gjort annorlunda och Vad kunde jag gjort för att kanske ha förhindrat det som skedde..
Troligen ingenting, men tankarna finns där i alla fall och dom vill inte försvinna ur mitt huvud.

Vi åkte till Anders och Lotten vid fyra halv fem tiden, och det var ganska skönt att få något annat att tänka på för då snackade vi om jobbet på öresundskraft och vad jag ska tänka på imorgon. Lotten tror nästan att jobbet redan är mitt, så det känns ju skönt. Behöver man kanske inte vara så orolig imorgon då, plus att chefen är en kvinna, vet inte men det gjorde mig lite lugnare det med.

Men nu ska jag försöka sova, eller åtminstånde sätta mig i soffan och kolla lite tv. Typ Sanningens ögonblick, ett sånt program som man bara tittar på utan att behöva vara riktigt psykiskt närvarande.

Tack alla som har varit där och stöttat eller hjälpt till på annat sätt.

Och Emma, nu har vi verkligen ett minne för livet att dela..

Vi har ju helt klart änglavakt, någon där uppe måste helt klart ha stora planer för oss i framtiden